Felia och jag!

-”Välkommen till Telia, du talar med ”Vemssomhelst”. Vad kan jag hjälpa till med.”  (Just nu minns jag inte vad alla jag talat med hette).
Så börjar jag förklara mitt problem som består i att ingen av mina trådlösa enheter  hittar nätverket. Jag förklara att jag startat om alla telefoner, mina Cromcast, min Google nest och min robotdammsugare. Har jag tur så hittar någon av enheterna nätverket. En stund. Ibland flera timmar, men när jag ska använda enheten har den plötslig sluta att fungera. Tappat nätverket.

Jag har avinstallerat alla mina appar som har med dessa enheter att göra, starta om nätverket och telefonen utan aktuella appar och installerat dom igen. Phu!

Allt detta berättar jag för  supporten som tycker jag är sååå duktig som gjort allting rätt.
– Jag ska gå in och titta i din router, är du snäll och hänger kvar lite.
-Jag har hela helgen på mig. Jag väntar.
Så här börjar alla samtal med Felias tekniska support, nätverksleveratören, eller Telia som är de namn som står på företagets logotype.

Sen mekas det fram och tillbaka. Jag startar om alla enheter och det finns signal och inga problem. enligt supporten. Men sen får den lilla människan i andra änden för sig att hen ska dela på 2,4 Gh signalenoch 5 Gh signalen genom att byta namn på mitt router och nätverk.
”-Såååå! Nu ska du se att näverket heter så här: Fel La la la”

-Jo jag ser det, men kommer det att fungera nu. Dammsugaren och mina 2 Cromecast?
-Nu försöker jag starta om din router säger den lilla Felia, men det går inte.
-”Du måste själv starta om din router”
-Men snälla du, jag är rullstolsburen, jag når inte upp till routern som står på överst på hatthyllan.
-Oj, då vet jag inte hur vi ska göra, säger den förstående Felia.

Jag byter rullstol, hissar mig så högt upp under taket jag kan för att nå, tar min gripklo och föser ner router från hatthyllan. Den landar tack och lov i pannan på mig. Jag rycker ur kontakten och sätter i strömmen igen. Känner en stor bula i pannan. Aj som s***an. Det där sista säger jag inte.
-Nu ser jag att du har starta om, säger Felia, nu tar det 5 minuter innan vi ser om det fungerar. Word, word, word.

Så här har jag hållit på i tre dagar, snart 4,  minst en timme varje gång. Ibland längre. Det har blivit nästan som någon slags styrkepass. Vem håller ut längst.  Samtalet spelas in. Jag får  snart en egen kanal på Felias interna personalradio som en av alla ”Loooosers”.

Till sist säger jag, när det inte fungerar, för vilken gång i ordningen vet jag inte,  att det är ju uppenbart något fel på routern. Den ska väl tåla att det regnar i 30 dagar.
-Nu det ska fungera, säger Felia. Vi har ju ingen support på Googles enheter eller på din dammsugare. Jag vet inte varför dom inte fungerar.
-Men, försöker jag, det är inte sannolikt att alla mina trådlösa enheter skulle haverera samtidigt. Allt har fungerat prickfritt i 3 år.
Felia igen: ” Jag förstår, men det kan jag inte svara på, du måste kontakta Googles support eller din dammsugartillverkare. Å jag som är så dålig på Koreanska.

-Nej jag vet om det, försöker jag. Men jag har gjort allt som står på Googles support och när jag mailat dom så säger dom att jag ska ta kontakt med min nätleverantör. Och jag har läst dammsugarens supportsida. Och ingenstans finns det en lösning. Uppenbarligen fungerar inte routern som den ska.

När det kommer så här långt in i diskussionen brukar jag var så fly förbannad att jag spottar när jag talar,  det påminner mer om en grov morrning. Jag har dessutom varit så arg att jag vid ett tillfälle bet mig i kinden. Det var efter att nätverket bad mig hålla robot- dammsugaren närmare routern.  då satt jag och balanserade dammsugaren på hatthyllan med pannan. Närmare kan den inte komma.

Om det fungerade? Nää inte ens då. Ibland kan jag höra en avlägsen kvinnoröst från köket. Det är dammsugaren. Den talar om att nu ska dammsugaren laddas. Sanna mina ord. Hon låter lite bitter och sträng. Som om jag hade försummat både henne och dammsugaren. Hon ger mig dåligt samvete. Utan att dammsugaren rört sig en millimeter talar det om att den minsann är offline. Och  nu behöver den laddas. WTF!!!

Nu åker den ner i en påse, å sen åker den in i garderoben och där får den stå. För då slipper jag i alla fall höra rösten av dåligt samvete. Hur det blir med relationen mellan Felia och mig återstår dok att se.  Just nu har jag en dator som fungerar, TV har jag ibland. Jag antar att man får vara glad och nöjd för det lilla. Hos Felia blir det grymt dyrt att betala för 100/100 och få 10/10.  Ibland!

_