Är det verkligen möjligt att det gått så lång tid????

Behövde handla från apoteket och hade lyckats boka en permobilbuss, en lördag. Ja kors i taket. I stan var det marknad. Det var inte bara jag som var på gator och torg.
Jag har aldrig sett så många slappa rövar, hundar, och skor i hela mitt liv. Ja barnvagnar med dubbelmontage med hundar i är tydligen mode 2023. Hundar och iller i sele måste tydligen med på marknaden.

Det gick inte att ta sig fram så till sist så ledsnade jag och ställde mig i en soligt hörn i en central korsning. Å där stod jag i solen. Så kom det en kille på en mc och stannade.
Å jag som aldrig känner igen folk tittade mer än en gång på han med mc:n Nä det kunde väl inte vara ……. där under hjälmen?? Jo kanske…

Till sist var jag tvungen att fråga: Är det Larsa?
Jo det var Larsa.
Hur länge sen var det nu?
10 år, nä det är längre sedan konstaterade han.
Nej vi kom bara fram till att det var en herrans massa år sedan vi sågs sist.
Vi prata fram och tillbaka en stund om vad han gjort och vad jag gjort, men till sist så åkte han för att hitta en bättre parkering vilket slutade med att han trotts allt parkerade i korset där jag stod.

Jag skulle snart kliva på min inbokade buss och han skulle gå och fika. Men jag hann att få med honom bland mina vänner på FB. Lika bra att få sånt gjort när man ses öga mot öga för annars tror ju folk att man är nån rysk dam som egentligen är en trollfabrik.

Tänk så många bilder jag tagit under tiden som gått….

På vägen hem försökte jag komma på hur länge sedan det var vi sågs sist.
Jag minns att jag provade hans hörselkåpor, sista gången vi träffades, dom hade inbyggd radio, och när jag satte på mig lurarna så spelade gruppen 3 Doors Down megahiten ”Here without you”. Jaha och när kom den då? Google, google google……

Detta måste ha varit i december 2004. Var tvungen att kolla lite andra datum också.
Är det verkligen möjligt. Ja, så är det. Jo då, jag fick mig en rejäl resa down the memory lane, där bak i bussen. Jo men det kan nog stämma att det gått nitton år sen sist vi sågs. Oj vad tiden går och så mycket som hänt. Inser plötsligt att tiden gått och jag har blivit äldre. Jag som tänkte omskola mig häromdagen. Nu känns det som en lite illa överlagd tanke.

Larsa är en av de klokare människor jag mött. Han sa saker som jag fortfarande tänker på ibland. Ödmjuka, kloka ord jag i bland använder mig av. Å alla goa skratt. Jag skriver sällan om andra människor men dagens möte gjorde mig så glad ända in i hjärtat. Å jag ler fortfarande. Nu hoppas jag att det inte tar nitton år innan vi möts näsa gång.

Sånt här kommer jag ihåg men inte vad jag ska ha när jag kommer till affären.
Det var samma sak när jag kom till HMC
Hur det kom sig att vi blev bekanta för 19 år sedan ska jag avslöja i mina memoarer. Han och några fler kanske får ett helt eget kapitel.

Det var 19 år sen jag hörde denna i ett par hörlurar på en parkering utanför mitt jobb en sur decembertorsdag.